Myter om maten

Vad tror svenska folket?

Det är titlen på en intressant rapport från aktiva Konsumentföreningen Stockholm. De har gjort 25 påståenden kring mat och de över tusen personer i undersökningen fick svarsalternativen Sant eller Falskt. Den visar på en rad villfarelser som här reds ut. Som exempelvis att åtta av tio tror att djupfrysta enportionsrätter innehåller mycket tillsatser. Ett annat exempel är att sju av tio tror att odlad lax kräver mer mat än vildlax. Du kan läsa hela rapporten nedan.

Rapport_KfS_2013_Myter om maten_slutversion

 

Intryck från Terra Madre

Kongressområdet var mycket bra och väl samlat med ett otroligt utbud av produkter i de olika avdelningarna. Speciellt intressant var naturligtvis Terra Madre avdelningen med sitt breda och mycket intressanta utbud från världens olika hörn. Salone del Gusto med alla sina Slow Food specialiteter från Italien var helt fantastisk. Utbudet var inte långt ifrån vad som visas upp på den enorma internationella matmässan i Köln och Paris. Ett annat jämförande exempel är ”Grüne Woche” i Berlin.

 

 

 

 

 

Vårt hotell i klostret var fantastiskt med en mycket vacker och tilltalande placering i Alpernas utlöpare mot söder. Personalen på hotellet var vänlig, tillmötesgående och omhändigtagande för oss som stannade där. Dessutom uppskattade vi mycket att nordborna samlades på samma ställe så att vi fick lära känna dem framförallt vid busstransporterna fram och tillbaks. Stämningen var mycket god och många kontakter kunde knytas. De ”extraturer” som vi fick till S:t Michele var verkligen uppskattade!

 

 

 

 

 

Jag har blivit mer och mer intres-serad av våra ödesfrågor såsom överbefolkning, överutnyttjande av jordens resurser, minskad biologisk mångfald, däribland skogsskövling, minskat utrymme för det vilda samt rovfisket samt klimatförändringarna. Problemet är att människan kan nog inte inse den stora faran förrän det är för sent!

Vi har nu skapat vår egen geologiska period Antropocen. Jorden och livet klarar sig alltid. Det tar bara några millioner år innan nya arter och ekosystem etablerats, men för människan och dess kultur är det annorlunda med endast hundratals eller tusentals års perspektiv. Skall det ske något måste det göras nu, men alla dessa FN-miljökongresser ger inte något omedelbart hopp om förändring även om de alla har gett en bra grund att arbeta vidare ifrån! När skall politikerna vakna och våga något?

Sven-Olle Olsson

Fil dr, zoofysiolog, tidigare Preses, numera hederspreses och grundare av Skåneländska Gastronomiska Akademien.

 

 

14 nya Presidia projekt på Terra Madre den 25 oktober

Närmare två miljoner av världens växt- och djurarter har inventerats, men det är förmodligen bara en fraktion av det totala antalet på vår jord. Slow Food har sedan 2003, när Slow Food Foundation for Biodiversity bildades, aktivt skyddat och premierat växt- och djurarter som hotas av utrotning. Detta tillsammans med 10 000 jordbrukare, uppfödare, fiskare och mathantverkare i över 50 länder. Här är några exempel på nya Presidia projekt på Terra Madre i år.

Vild Palmolja från Guinea-Bissau

Genom hela Guinea-Bissau, där klimatet är fuktigt och jorden sandig, plockar man frukterna från den vilda palmen, som pressas till en tjock-flytande orange-röd olja med doft av frukt, tomat och kryddor.

Luwero Robusta kaffe från Uganda

Uganda är Afrikas näst största kaffeproducent, efter Etiopien som är födelseplatsen för Arabica kaffet. Men i Uganda växer Robusta kaffet som är en viktig kaffesort till olika Espresso-blandningar. Här växer de gamla arterna Kisansa och Nganga på 1 200 meters höjd inte långt från Victoria-sjön.
Lokalbefolkningen äter kaffefrukten i soppor, eller så tuggar man den färsk för dess stimulerande egenskaper.

Puebla Sierra Norte honung från Mexico

Puebla Sierra Norte är en bergskedja i Mexico som når över 2 300 meters höjd. Här har urbefolkningen utvecklat ett ”produktivt skogssystem”, som i århundraden gett tillgång till skogens alla resurser, utan att hugga ner den. Det inhemska biet Scaptotrigona Mexicana spelar en avgörande roll som pollinerare och beskyddare av den biologiska mångfalden i området. Den insamlade honungen jäses och används i matlagningen, men har också en viktig betydelse som traditionell medicin bland befolkningen.

Siyez vete bulgur från Turkiet

 

I jordbruksområdet Kastamonu i norra Turkiet, bland dess stora skogar och nära doften av Svarta Havet, fortsätter jordbrukare att odla den allra äldsta vetesorten Triticum Monococcum, benämnd Siyez på turkiska. Det är en vetesort som skiljer sig från vanligt vete, och durumvete eftersom den har en hög proteinhalt och är fri från gluten. Vetekornen kokas i 20 minuter för att sedan torkas i solen. Vetet används som ingrediens i buljong smaksatt med smör och hackad lök.

 

Skinkpatén Furmagin de Cion från Schweiz

Patén är gjord på skinka, lever, kanel, muskot, klöver, mejram, lök och vitlök smaksatt med vin. Blandningen stoppas i en bukhinna och gräddas i ugnen i 40 minuter. På den lokala dialekten betyder Cion grisrasen och Furmagin skinkblandningen, traditionellt producerad i Poschiavodalen i kantonen Graubünden, nära den italienska gränsen.

Terra Madre och Salone del Gusto inträffar i år mellan den 25 till den 29 oktober i Turin. Slow Food Skåne har fått förmånen att utse tre delegater och några av våra medlemmar åker på egen bekostnad till denna fantastiska nätverksträff.

Läs mer på Terra Madre

Vad äter vi om 20 år?

Högre matpriser, miljömässiga aspekter och en växande befolkning kan betyda att vi tvingas ta fram annan mat i framtiden, enligt BBC News Magazine. I England förväntas priset på kött fördubblas inom 5 till 7 år. Kött kan bli en lyxvara och kommer då att förändra vår mathållning. Så vad kommer vi då att äta som ersättning? Framtidsforskarna har tagit fram några scenarier.

Insekter

Insekter har ett mycket högt näringsvärde och innehåller mycket protein. Insekter konsumerar nästan inget vatten, kostar betydligt mindre än köttboskap att föda upp och man uppskattar att det finns 1 400 arter som är ätbara för människan.

 

Den holländska regeringen har nyligen satsat 1 miljon Euro till forskning för insektsuppfödning. Man tror att gräshoppor och syrsor kan bli en ingrediens i framtidens hamburgare. Många befolkningsgrupper äter idag insekter. Gräshoppor och larver är populärt i Afrika, getingar är en delikatess i Japan och syrsor är vanligt på tallriken i Thailand.

Odlat kött

Holländarna forskar kring provrörskött också känt som odlat kött. De odlar strimlor av muskelvävnad, genom att använda stamceller från kor och hoppas kunna presentera den första test-hamburgaren senare i år. Forskarna menar att det är effektivt och ett miljövänligt sätt att producera kött på.

Alger och tång

Tång är den växt som växer snabbast på jorden. Det finns över 10 000 arter och idag äts det 145 olika arter av röd, grön och brun tång runt om i världen. Odling av alger och tång förekommer idag i Medelhavet, Asien och i Japan finns mycket stora odlingar. Forskarna menar att man kan ersätta salt i bröd, förädlad mat, såser och ost med granuler av tång.

Odlad lax – havets falukorv

I Norge har laxodlingen ökat explosionsartat enligt Svenska Dagbladet. På tio år har exporten ökat från 360 000 ton år 2002 till nästan 840 000 ton år 2011. Nu vill den norska fiskerinäringen att dagens nivå ska tredubblas fram till år 2025.

 

Lax är en populär och jättegod maträtt, men hur är egentligen kvalitén på fisken när laxodlarna tvingas gå över till onaturligt fiskfoder. En vildlax äter fisk- och skaldjursbaserad föda och smakar därför delikat, om man får tillfälle att fiska upp eller köpa en.

 

 

Vildlaxen är inte så röd i köttet som odlad lax, eftersom det tillsätts färgämne i fodret för att odlad lax ska se ”bättre” ut.

 

 

Det marina fiskfodret har blivit en trång sektor för laxodlarna. Det finns inte tillräckligt med fisk- och skaldjursresurser i haven för de gigantiska laxodlingar som är och planeras, så man måste titta på andra ekonomiska foderalternativ. Därför äter den odlade laxen idag mest vegetabiliskt foder som majs- och rapsolja, soja- och majsprotein. Det gör laxarna fetare medan den nyttiga Omega-3 fettsyran halveras.

 

Fyra styckfrysta laxar i ett dragspelspaket sparar tid till middagen, men i samma undersökning avslöjar SvD att många grossister sprutar in en koksaltlösning i laxen för att öka vikten.

Vill vi konsumenter verkligen äta denna slags lax?

Den viktiga lunchen

Var fjärde svensk hoppar över lunchrasten, och sex procent tar aldrig lunch, enligt en ny undersökning från Sifo, som är beställd av Rikskuponger. Och den som sliter sig från jobbet för att äta, äter allt snabbare.

 

Det är tvärtemot vad kostexperter rekommenderar, då undersökningar från skolan visar att elever som struntar i lunchen, presterar mindre och har lägre inlärningsförmåga, än de som äter en bra lunch.

 

 

Den viktiga lunchen är en tankeställare för alla arbetsgivare, som inte prioriterar hur viktig kosten är för sin personal och därmed företagets och organisationens resultat.

 

 

Över hälften av de anställda hade med sig en matlåda hemifrån till lunch, medan resten åt i företagets lunchrum eller på restaurang. Livsmedelsverket rekommenderar att man äter flera gånger om dagen, vilket gör att man orkar mer, orkar hålla ett högre tempo och att man blir effektivare.

Alltså är det naivt för alla parter att glömma bort den goda och viktiga lunchen.

Osminkad konsumentinfo

”Vi såg filmen om Dole och tyckte det kändes rätt att skriva att bananerna är besprutade”, säger kassapersonalen på ICA Oppeby i Nyköping. Här kan man köpa rättvisemärkta ekologiska bananer för 24,90 kr/kg, ekologiska bananer för 22,90 kr/kg, samt de besprutade som kostar 16,90 kr/kg.

Filmerna om Dole Food Company av Fredrik Gertten i Malmö, ”Bananas” och uppföljaren ”Big boys gone Bananas” har väckt stor uppmärksamhet bland många konsumenter. Bilden kommer från Naturskyddsföreningens facebooksida.

Back to the start – bästa reklamfilm i Cannes

Reklamfilmen ”Back to the start” från det amerikanska företaget Chipotle fick i år Grand Prix statyn för bästa reklamfilm. Chipotle är känd för sin mexikanska fast foodmat, men har under de senaste åren ändrat sina inköpsrutiner och värdesätter mer hur mat produceras. Idag har de fokus på en uthållig matproduktion och det är det man önskar bli uppmärksammad på i denna film.

Filmen har sex miljoner visningar på Youtube.

Slow Food Skåne besöker Camilla Plum

Camilla Plum på Själland är känd från både svensk och dansk TV och en uppskattad kock. Vår styrelsemedlem Birgitta Olsson berättar här om sina upplevelser hos Camilla.

 

Tillsammans med våra vänner från Slow Food Nordöstra Skåne och Slow Food Köpenhamn åkte vi med buss till Camilla Plums Have utanför Helsinge, Danmark.

 

Där fick vi nöjet att träffa denna kunniga och karismatiska person, som berättade om sitt livsverk, ”precis som på TV”. Vi gick en rundvandring på hennes bohemiska gård, genom kryddgårdar, grönsaksland och växthus.
Där fanns otaliga varianter av bönor, ärtor, kål, lök och inte minst ett stort antal tomat och chilisorter, många av gammal härkomst. Hon berättade om ”ogräsgödsling”, ulltäckta grönsaksrader och gräsklippsgödning. Vi samlades sedan till en sen frokost (lunch på danska) i en lada inredd med halmbalar som sittmöbler med atmosfär av orientalisk stil.

Camilla med assistenter visade upp sina kökskonster med skörd från egna örtesängar. Hon fixade till örtsalt, kryddsocker, omelett med örter, majonnäs, te m.m. på ett enkelt sätt med ett och annat husdjur runt benen.

 

Vi åt sedan en buffé med allt detta och mer därtill. 

Dagen avslutades i solsken med möjlighet att handla plantor, bröd från bageriet eller annat smått och gott från butiken eller varför inte en kopp kaffe i trädgården.
En härlig heldag fylld av färg och doft, smak och sinne.
Birgitta

Resor och mångkultur utvecklar ätandet

Världsmaten tar större och större plats i butikerna och intresset för utländska matvaror och rätter ökar stadigt. Många butikskedjor ser en 20 % ökning av världsmaten, främst mat från Asien, Mellanöstern och Östeuropa. Ris är populärt, liksom nudlar, surkål, paprika och aubergine.

 

Medelhavsmaten är också sedan många år en favorit bland konsumenterna. Olivolja, pasta, pizza, olika slags ost, vin, skaldjur, förädlade och torkade charkuterier köps gärna av stora konsumentgrupper.

 

Det mångkulturella samhället med stora invandrargrupper bidrar till ett internationellt ätande. Axfood och flera andra grossister har numera ett sortiment till de som har sina rötter i andra länder, och som tidigare varit tvungna att söka upp specialbutiker. Men från att förr stått på särskilda hyllor, har nu varorna spridits ut till sina respektive varugrupper, eftersom man inte längre ser dem som ett specialutbud utan som vilka dagligvaror som helst.

Det är en positiv utveckling med denna mångfald av världsmat, så länge råvarorna är bra, tar hänsyn till miljön och är rena. Samtidigt blir det en viktig uppgift att värna och uppmärksamma de gamla lokala maträtterna och recepten, så att de inte glöms bort.

 

Odla biologisk mångfald

För att rädda den biologiska mångfalden, måste vi äta den. Det är en del av Slow Foods filosofi. Sedan jordbrukets begynnelse, för 10 000 år sedan, har den genetiska variationen ständigt förbättrats och effekterna av ett naturligt urval, har gett oss en global genetisk mångfald av växter, grödor och landraser.

De genetiska resurserna, som länge ansetts som ett arv till mänskligheten, hotas nu av utradering. De senaste sex åren har varje månad ett djur försvunnit för alltid. I ett land har 75 % av växterna, som tagit tusentals år att utveckla, försvunnit. Denna förlust av biologisk mångfald beror till stor del på nuvarande intensiva odlings- och produktionsmetoder. Som prioriterar produktiva grödor, växter och djur och som till slut leder till en standardisering.

I dagsläget är det 14 grödor och djurraser som ger 80 % av all mat som äts på vår jord. Att bevara och skydda alla andra grödor, växter och djurarter handlar om matsäkerhet.
Denna mångfald kan fredas i gen- och fröbanker och i botaniska trädgårdar. Den största samlingen finns på Svalbard, där över 60 000 fröer ligger säkra i valv under isen.

 

Men konservering är ingen ultimat lösning, då alla växtarter och landraser överlever bättre, genom ständig anpassning och utveckling, där de får spela ut sin fulla roll.
Slow Food främjar odling av genetisk mångfald och uppfödning av gamla lantraser hos jordbrukare. Slow Food uppmuntrar konsumenten att återupptäcka alla de glömda arterna och äta dem. På så vis kan de fortsätta att existera och gå i arv till kommande generationer.

Matens pris

Matens pris i Sveriges Radio P1 med journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman fick 2011 Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande. Matens pris tar upp saker som fiskodling i Sverige, paprikaodling i Holland, den odlade pangasiusfisken i Vietnam och de gigantiska soyabönodlingarna i Brasilien som besprutas med mycket giftiga kemikalier.

Klicka på länken nedan. Programmet rekommenderas.

Matens pris SR P1