GMO debatt i USA

Mer än 90 procent av alla grödor som odlas i USA som majs, sojabönor, raps och sockerbetor innehåller genetiskt modifierade organismer GMO. Processad mat som de flesta flingor, fruktjuicer, vitamindrinkar, colas, samt kyckling och nötkött innehåller alla GMO. Detta har lett till en intensiv nationell debatt i USA.

I maj i år skrev över 2 miljoner människor i mer än 50 länder under en protest på nätet mot GMO och speciellt mot Monsanto som är det ledande företaget i världen på GMO. USA:s officiella inställning är att GMO grödor är säkra, att de motstår insektsangrepp bättre och att de kan minska världssvälten.

Gmo äpple

 

 

Många med Slow Food menar att GMO är en dålig lösning och att vi bör använda försiktighetsprincipen när forskare och företag går in i DNA arvsmassan och manipulerar.

 

 

De länder som förbjuder GMO finns främst i Europa, men Sverige står utanför. Därför pågår i Skåne försöksodlingar av genmodifierad majs och raps. Många är också bekymrade över det nya frihandelsavtal som är på gång mellan USA och EU. Man menar att handelsavtalet banar väg för GMO. Läs mer här på Nya Dagbladet

Odla bin – bee urban

En växande trend i större städer är biodling. Syftet är att skydda och bevara ett viktigt nyttodjur som beklagligtvis är utrotningshotat. Över 80 % av alla grödor i världen är beroende av att pollineras av bin, samt av humlor, fjärilar och olika blomflugor.

Bi-3

Bin är en förutsättning för att vi ska få frukt, bär och grönsaker på våra tallrikar. Bidöden är ett globalt problem och har flera orsaker som virus, monokulturer i jordbruket, gifter från besprutning av grödor och kvalster i bikuporna.

 

På Kulturhusets takterrass i Stockholm finns flera bikupor med 125 000 bin ett par meter från cafeterian och liknande finns i Köpenhamn och många andra storstäder.
Bin äter bara pollen och nektar, de är fredliga och därför kan de vistas nära serveringar, till skillnad från getingar som lockas av den mat vi äter.

Företaget Bee Urbans affärsidé är att öka medvetandet om bin och dess betydelse för pollinering. Företag och organisationer kan sponsra en bikupa för 60 000 kr om året och då ingår all skötsel och som bonus får man cirka 20 kilo honung per år.

Det finns cirka 300 arter av bin i Sverige och för att samla ihop ett halvt kilo honung krävs mellan 20 – 30 000 flygningar till en nektarkälla. I Sverige produceras 1 500 ton honung varje år.

Odlad fisk allt vanligare

Sedan 1980-talet har odling och konsumtion av odlad fisk ökat enormt och inom en snar framtid kommer odlad fisk att stå för merparten av världens förtäring av fisk. Men det finns flera nackdelar med odlad fisk.

Konsumtion fisk

Problemen med övergödning och bottendöd i Östersjön är ett sorgligt kapitel. Algblomningen är åter-kommande varje sommar och Livsmedelsverket avråder barn och gravida kvinnor att äta strömming, lax och torsk regelbundet p.g.a. höga halter dioxin och Pcb.

 

Vid Höga kusten mellan Sundsvall och Örnsköldsvik finns några av Sveriges största fiskodlingar. Här odlas nästan 2 500 ton per år, framförallt Regnbågsöring som säljs som Regnbågslax. Marinekologer har räknat ut att 1 000 ton odlad fisk ger i utsläpp, motsvarande att 10 000 människor sätter sig vid havet och gör ifrån sig. Man får syrefria bottnar under odlingskassarna. Fosfor och kväve göder alger, som när de dör faller till botten och förbrukar det mesta av syret.

Fisk

 

 

 

 

Fiskodlingarna använder inte fiskmjöl från Östersjön, därför att det är giftigt, så man köper fiskmjöl från världshaven. Fiskmjölet blandas sedan med sojaprotein, troligen av genmodifierade sojabönor från USA eller Sydamerika. För att föda upp en enda regnbågslax går det åt fiskprotein motsvarande 1,2 till 1,5 regnbågslaxar och för norskodlad lax är siffran uppe i 2,5. Ett annat stort problem är att odlad fisk rymmer ur
kassarna och slår ut det naturliga fiskbeståndet med parasiter och sjukdomar.

Men det finns ekologiska fiskodlingar som odlar lax, som tar hänsyn till fiskfodret och vattenbruket där odlingskassarna placeras och används. Laxen finns att köpa på Coop.

Myter om maten

Vad tror svenska folket?

Det är titlen på en intressant rapport från aktiva Konsumentföreningen Stockholm. De har gjort 25 påståenden kring mat och de över tusen personer i undersökningen fick svarsalternativen Sant eller Falskt. Den visar på en rad villfarelser som här reds ut. Som exempelvis att åtta av tio tror att djupfrysta enportionsrätter innehåller mycket tillsatser. Ett annat exempel är att sju av tio tror att odlad lax kräver mer mat än vildlax. Du kan läsa hela rapporten nedan.

Rapport_KfS_2013_Myter om maten_slutversion

 

Intryck från Terra Madre

Kongressområdet var mycket bra och väl samlat med ett otroligt utbud av produkter i de olika avdelningarna. Speciellt intressant var naturligtvis Terra Madre avdelningen med sitt breda och mycket intressanta utbud från världens olika hörn. Salone del Gusto med alla sina Slow Food specialiteter från Italien var helt fantastisk. Utbudet var inte långt ifrån vad som visas upp på den enorma internationella matmässan i Köln och Paris. Ett annat jämförande exempel är ”Grüne Woche” i Berlin.

 

 

 

 

 

Vårt hotell i klostret var fantastiskt med en mycket vacker och tilltalande placering i Alpernas utlöpare mot söder. Personalen på hotellet var vänlig, tillmötesgående och omhändigtagande för oss som stannade där. Dessutom uppskattade vi mycket att nordborna samlades på samma ställe så att vi fick lära känna dem framförallt vid busstransporterna fram och tillbaks. Stämningen var mycket god och många kontakter kunde knytas. De ”extraturer” som vi fick till S:t Michele var verkligen uppskattade!

 

 

 

 

 

Jag har blivit mer och mer intres-serad av våra ödesfrågor såsom överbefolkning, överutnyttjande av jordens resurser, minskad biologisk mångfald, däribland skogsskövling, minskat utrymme för det vilda samt rovfisket samt klimatförändringarna. Problemet är att människan kan nog inte inse den stora faran förrän det är för sent!

Vi har nu skapat vår egen geologiska period Antropocen. Jorden och livet klarar sig alltid. Det tar bara några millioner år innan nya arter och ekosystem etablerats, men för människan och dess kultur är det annorlunda med endast hundratals eller tusentals års perspektiv. Skall det ske något måste det göras nu, men alla dessa FN-miljökongresser ger inte något omedelbart hopp om förändring även om de alla har gett en bra grund att arbeta vidare ifrån! När skall politikerna vakna och våga något?

Sven-Olle Olsson

Fil dr, zoofysiolog, tidigare Preses, numera hederspreses och grundare av Skåneländska Gastronomiska Akademien.

 

 

14 nya Presidia projekt på Terra Madre den 25 oktober

Närmare två miljoner av världens växt- och djurarter har inventerats, men det är förmodligen bara en fraktion av det totala antalet på vår jord. Slow Food har sedan 2003, när Slow Food Foundation for Biodiversity bildades, aktivt skyddat och premierat växt- och djurarter som hotas av utrotning. Detta tillsammans med 10 000 jordbrukare, uppfödare, fiskare och mathantverkare i över 50 länder. Här är några exempel på nya Presidia projekt på Terra Madre i år.

Vild Palmolja från Guinea-Bissau

Genom hela Guinea-Bissau, där klimatet är fuktigt och jorden sandig, plockar man frukterna från den vilda palmen, som pressas till en tjock-flytande orange-röd olja med doft av frukt, tomat och kryddor.

Luwero Robusta kaffe från Uganda

Uganda är Afrikas näst största kaffeproducent, efter Etiopien som är födelseplatsen för Arabica kaffet. Men i Uganda växer Robusta kaffet som är en viktig kaffesort till olika Espresso-blandningar. Här växer de gamla arterna Kisansa och Nganga på 1 200 meters höjd inte långt från Victoria-sjön.
Lokalbefolkningen äter kaffefrukten i soppor, eller så tuggar man den färsk för dess stimulerande egenskaper.

Puebla Sierra Norte honung från Mexico

Puebla Sierra Norte är en bergskedja i Mexico som når över 2 300 meters höjd. Här har urbefolkningen utvecklat ett ”produktivt skogssystem”, som i århundraden gett tillgång till skogens alla resurser, utan att hugga ner den. Det inhemska biet Scaptotrigona Mexicana spelar en avgörande roll som pollinerare och beskyddare av den biologiska mångfalden i området. Den insamlade honungen jäses och används i matlagningen, men har också en viktig betydelse som traditionell medicin bland befolkningen.

Siyez vete bulgur från Turkiet

 

I jordbruksområdet Kastamonu i norra Turkiet, bland dess stora skogar och nära doften av Svarta Havet, fortsätter jordbrukare att odla den allra äldsta vetesorten Triticum Monococcum, benämnd Siyez på turkiska. Det är en vetesort som skiljer sig från vanligt vete, och durumvete eftersom den har en hög proteinhalt och är fri från gluten. Vetekornen kokas i 20 minuter för att sedan torkas i solen. Vetet används som ingrediens i buljong smaksatt med smör och hackad lök.

 

Skinkpatén Furmagin de Cion från Schweiz

Patén är gjord på skinka, lever, kanel, muskot, klöver, mejram, lök och vitlök smaksatt med vin. Blandningen stoppas i en bukhinna och gräddas i ugnen i 40 minuter. På den lokala dialekten betyder Cion grisrasen och Furmagin skinkblandningen, traditionellt producerad i Poschiavodalen i kantonen Graubünden, nära den italienska gränsen.

Terra Madre och Salone del Gusto inträffar i år mellan den 25 till den 29 oktober i Turin. Slow Food Skåne har fått förmånen att utse tre delegater och några av våra medlemmar åker på egen bekostnad till denna fantastiska nätverksträff.

Läs mer på Terra Madre

Vad äter vi om 20 år?

Högre matpriser, miljömässiga aspekter och en växande befolkning kan betyda att vi tvingas ta fram annan mat i framtiden, enligt BBC News Magazine. I England förväntas priset på kött fördubblas inom 5 till 7 år. Kött kan bli en lyxvara och kommer då att förändra vår mathållning. Så vad kommer vi då att äta som ersättning? Framtidsforskarna har tagit fram några scenarier.

Insekter

Insekter har ett mycket högt näringsvärde och innehåller mycket protein. Insekter konsumerar nästan inget vatten, kostar betydligt mindre än köttboskap att föda upp och man uppskattar att det finns 1 400 arter som är ätbara för människan.

 

Den holländska regeringen har nyligen satsat 1 miljon Euro till forskning för insektsuppfödning. Man tror att gräshoppor och syrsor kan bli en ingrediens i framtidens hamburgare. Många befolkningsgrupper äter idag insekter. Gräshoppor och larver är populärt i Afrika, getingar är en delikatess i Japan och syrsor är vanligt på tallriken i Thailand.

Odlat kött

Holländarna forskar kring provrörskött också känt som odlat kött. De odlar strimlor av muskelvävnad, genom att använda stamceller från kor och hoppas kunna presentera den första test-hamburgaren senare i år. Forskarna menar att det är effektivt och ett miljövänligt sätt att producera kött på.

Alger och tång

Tång är den växt som växer snabbast på jorden. Det finns över 10 000 arter och idag äts det 145 olika arter av röd, grön och brun tång runt om i världen. Odling av alger och tång förekommer idag i Medelhavet, Asien och i Japan finns mycket stora odlingar. Forskarna menar att man kan ersätta salt i bröd, förädlad mat, såser och ost med granuler av tång.

Odlad lax – havets falukorv

I Norge har laxodlingen ökat explosionsartat enligt Svenska Dagbladet. På tio år har exporten ökat från 360 000 ton år 2002 till nästan 840 000 ton år 2011. Nu vill den norska fiskerinäringen att dagens nivå ska tredubblas fram till år 2025.

 

Lax är en populär och jättegod maträtt, men hur är egentligen kvalitén på fisken när laxodlarna tvingas gå över till onaturligt fiskfoder. En vildlax äter fisk- och skaldjursbaserad föda och smakar därför delikat, om man får tillfälle att fiska upp eller köpa en.

 

 

Vildlaxen är inte så röd i köttet som odlad lax, eftersom det tillsätts färgämne i fodret för att odlad lax ska se ”bättre” ut.

 

 

Det marina fiskfodret har blivit en trång sektor för laxodlarna. Det finns inte tillräckligt med fisk- och skaldjursresurser i haven för de gigantiska laxodlingar som är och planeras, så man måste titta på andra ekonomiska foderalternativ. Därför äter den odlade laxen idag mest vegetabiliskt foder som majs- och rapsolja, soja- och majsprotein. Det gör laxarna fetare medan den nyttiga Omega-3 fettsyran halveras.

 

Fyra styckfrysta laxar i ett dragspelspaket sparar tid till middagen, men i samma undersökning avslöjar SvD att många grossister sprutar in en koksaltlösning i laxen för att öka vikten.

Vill vi konsumenter verkligen äta denna slags lax?

Den viktiga lunchen

Var fjärde svensk hoppar över lunchrasten, och sex procent tar aldrig lunch, enligt en ny undersökning från Sifo, som är beställd av Rikskuponger. Och den som sliter sig från jobbet för att äta, äter allt snabbare.

 

Det är tvärtemot vad kostexperter rekommenderar, då undersökningar från skolan visar att elever som struntar i lunchen, presterar mindre och har lägre inlärningsförmåga, än de som äter en bra lunch.

 

 

Den viktiga lunchen är en tankeställare för alla arbetsgivare, som inte prioriterar hur viktig kosten är för sin personal och därmed företagets och organisationens resultat.

 

 

Över hälften av de anställda hade med sig en matlåda hemifrån till lunch, medan resten åt i företagets lunchrum eller på restaurang. Livsmedelsverket rekommenderar att man äter flera gånger om dagen, vilket gör att man orkar mer, orkar hålla ett högre tempo och att man blir effektivare.

Alltså är det naivt för alla parter att glömma bort den goda och viktiga lunchen.

Osminkad konsumentinfo

”Vi såg filmen om Dole och tyckte det kändes rätt att skriva att bananerna är besprutade”, säger kassapersonalen på ICA Oppeby i Nyköping. Här kan man köpa rättvisemärkta ekologiska bananer för 24,90 kr/kg, ekologiska bananer för 22,90 kr/kg, samt de besprutade som kostar 16,90 kr/kg.

Filmerna om Dole Food Company av Fredrik Gertten i Malmö, ”Bananas” och uppföljaren ”Big boys gone Bananas” har väckt stor uppmärksamhet bland många konsumenter. Bilden kommer från Naturskyddsföreningens facebooksida.

Back to the start – bästa reklamfilm i Cannes

Reklamfilmen ”Back to the start” från det amerikanska företaget Chipotle fick i år Grand Prix statyn för bästa reklamfilm. Chipotle är känd för sin mexikanska fast foodmat, men har under de senaste åren ändrat sina inköpsrutiner och värdesätter mer hur mat produceras. Idag har de fokus på en uthållig matproduktion och det är det man önskar bli uppmärksammad på i denna film.

Filmen har sex miljoner visningar på Youtube.

Slow Food Skåne besöker Camilla Plum

Camilla Plum på Själland är känd från både svensk och dansk TV och en uppskattad kock. Vår styrelsemedlem Birgitta Olsson berättar här om sina upplevelser hos Camilla.

 

Tillsammans med våra vänner från Slow Food Nordöstra Skåne och Slow Food Köpenhamn åkte vi med buss till Camilla Plums Have utanför Helsinge, Danmark.

 

Där fick vi nöjet att träffa denna kunniga och karismatiska person, som berättade om sitt livsverk, ”precis som på TV”. Vi gick en rundvandring på hennes bohemiska gård, genom kryddgårdar, grönsaksland och växthus.
Där fanns otaliga varianter av bönor, ärtor, kål, lök och inte minst ett stort antal tomat och chilisorter, många av gammal härkomst. Hon berättade om ”ogräsgödsling”, ulltäckta grönsaksrader och gräsklippsgödning. Vi samlades sedan till en sen frokost (lunch på danska) i en lada inredd med halmbalar som sittmöbler med atmosfär av orientalisk stil.

Camilla med assistenter visade upp sina kökskonster med skörd från egna örtesängar. Hon fixade till örtsalt, kryddsocker, omelett med örter, majonnäs, te m.m. på ett enkelt sätt med ett och annat husdjur runt benen.

 

Vi åt sedan en buffé med allt detta och mer därtill. 

Dagen avslutades i solsken med möjlighet att handla plantor, bröd från bageriet eller annat smått och gott från butiken eller varför inte en kopp kaffe i trädgården.
En härlig heldag fylld av färg och doft, smak och sinne.
Birgitta