Äntligen fula morötter i butiken

Svinnet i svenskt jordbruk är stort och cirka 400 000 ton mat förstörs på olika sätt varje år. Moroten ligger sämst till och 26% av alla morötter som odlas går till spillo. Det beror på att morötter är en känslig växt och möter den på motstånd när de bildar rottråd ger de snabbt upp och bildar ännu fler rottrådar. Just därför kan en morot se väldigt olika ut, vilket innebär att de udda morötterna aldrig når konsumenten.

Men nu ska det bli ändring på detta enligt Coop. Förebilden är några butikskedjor i Frankrike och England som startat kampanjer där udda grönsaker säljs. Fransmännen kallar dom ”de ärrade hjältarna”.

Fula morötter

Det är flera faktorer som påverkar svinnet till konsumenten. Förluster vid skörd, sänkt kvalitet vid lagring och bortsortering på grund av utseende.

Odla bin – bee urban

En växande trend i större städer är biodling. Syftet är att skydda och bevara ett viktigt nyttodjur som beklagligtvis är utrotningshotat. Över 80 % av alla grödor i världen är beroende av att pollineras av bin, samt av humlor, fjärilar och olika blomflugor.

Bi-3

Bin är en förutsättning för att vi ska få frukt, bär och grönsaker på våra tallrikar. Bidöden är ett globalt problem och har flera orsaker som virus, monokulturer i jordbruket, gifter från besprutning av grödor och kvalster i bikuporna.

 

På Kulturhusets takterrass i Stockholm finns flera bikupor med 125 000 bin ett par meter från cafeterian och liknande finns i Köpenhamn och många andra storstäder.
Bin äter bara pollen och nektar, de är fredliga och därför kan de vistas nära serveringar, till skillnad från getingar som lockas av den mat vi äter.

Företaget Bee Urbans affärsidé är att öka medvetandet om bin och dess betydelse för pollinering. Företag och organisationer kan sponsra en bikupa för 60 000 kr om året och då ingår all skötsel och som bonus får man cirka 20 kilo honung per år.

Det finns cirka 300 arter av bin i Sverige och för att samla ihop ett halvt kilo honung krävs mellan 20 – 30 000 flygningar till en nektarkälla. I Sverige produceras 1 500 ton honung varje år.

Odlad fisk allt vanligare

Sedan 1980-talet har odling och konsumtion av odlad fisk ökat enormt och inom en snar framtid kommer odlad fisk att stå för merparten av världens förtäring av fisk. Men det finns flera nackdelar med odlad fisk.

Konsumtion fisk

Problemen med övergödning och bottendöd i Östersjön är ett sorgligt kapitel. Algblomningen är åter-kommande varje sommar och Livsmedelsverket avråder barn och gravida kvinnor att äta strömming, lax och torsk regelbundet p.g.a. höga halter dioxin och Pcb.

 

Vid Höga kusten mellan Sundsvall och Örnsköldsvik finns några av Sveriges största fiskodlingar. Här odlas nästan 2 500 ton per år, framförallt Regnbågsöring som säljs som Regnbågslax. Marinekologer har räknat ut att 1 000 ton odlad fisk ger i utsläpp, motsvarande att 10 000 människor sätter sig vid havet och gör ifrån sig. Man får syrefria bottnar under odlingskassarna. Fosfor och kväve göder alger, som när de dör faller till botten och förbrukar det mesta av syret.

Fisk

 

 

 

 

Fiskodlingarna använder inte fiskmjöl från Östersjön, därför att det är giftigt, så man köper fiskmjöl från världshaven. Fiskmjölet blandas sedan med sojaprotein, troligen av genmodifierade sojabönor från USA eller Sydamerika. För att föda upp en enda regnbågslax går det åt fiskprotein motsvarande 1,2 till 1,5 regnbågslaxar och för norskodlad lax är siffran uppe i 2,5. Ett annat stort problem är att odlad fisk rymmer ur
kassarna och slår ut det naturliga fiskbeståndet med parasiter och sjukdomar.

Men det finns ekologiska fiskodlingar som odlar lax, som tar hänsyn till fiskfodret och vattenbruket där odlingskassarna placeras och används. Laxen finns att köpa på Coop.

Myter om maten

Vad tror svenska folket?

Det är titlen på en intressant rapport från aktiva Konsumentföreningen Stockholm. De har gjort 25 påståenden kring mat och de över tusen personer i undersökningen fick svarsalternativen Sant eller Falskt. Den visar på en rad villfarelser som här reds ut. Som exempelvis att åtta av tio tror att djupfrysta enportionsrätter innehåller mycket tillsatser. Ett annat exempel är att sju av tio tror att odlad lax kräver mer mat än vildlax. Du kan läsa hela rapporten nedan.

Rapport_KfS_2013_Myter om maten_slutversion

 

Hälften av all mat i Europa och USA kastas

Institution of Mechanical Engineers i England rapporterar enligt BBC att hälften av all mat som produceras i Europa och USA kastas. De menar att misshushållningen beror på dåliga lagringsförhållanden, ett strikt och snävt bäst – före datum, storköps-erbjudanden typ köp två tag tre, samt kräsna och kinkiga konsumenter.

 

 

 

 

Institutionen hävdar att uppemot två miljarder ton mat kastas varje år och i England kastas över 30 procent av grönsakerna, när de inte ser perfekta ut. Man menar att mängden kastad mat är förbluffande. Det är mat som kunde användas till världens växande befolkning, och till de som svälter idag.

Intryck från Terra Madre

Kongressområdet var mycket bra och väl samlat med ett otroligt utbud av produkter i de olika avdelningarna. Speciellt intressant var naturligtvis Terra Madre avdelningen med sitt breda och mycket intressanta utbud från världens olika hörn. Salone del Gusto med alla sina Slow Food specialiteter från Italien var helt fantastisk. Utbudet var inte långt ifrån vad som visas upp på den enorma internationella matmässan i Köln och Paris. Ett annat jämförande exempel är ”Grüne Woche” i Berlin.

 

 

 

 

 

Vårt hotell i klostret var fantastiskt med en mycket vacker och tilltalande placering i Alpernas utlöpare mot söder. Personalen på hotellet var vänlig, tillmötesgående och omhändigtagande för oss som stannade där. Dessutom uppskattade vi mycket att nordborna samlades på samma ställe så att vi fick lära känna dem framförallt vid busstransporterna fram och tillbaks. Stämningen var mycket god och många kontakter kunde knytas. De ”extraturer” som vi fick till S:t Michele var verkligen uppskattade!

 

 

 

 

 

Jag har blivit mer och mer intres-serad av våra ödesfrågor såsom överbefolkning, överutnyttjande av jordens resurser, minskad biologisk mångfald, däribland skogsskövling, minskat utrymme för det vilda samt rovfisket samt klimatförändringarna. Problemet är att människan kan nog inte inse den stora faran förrän det är för sent!

Vi har nu skapat vår egen geologiska period Antropocen. Jorden och livet klarar sig alltid. Det tar bara några millioner år innan nya arter och ekosystem etablerats, men för människan och dess kultur är det annorlunda med endast hundratals eller tusentals års perspektiv. Skall det ske något måste det göras nu, men alla dessa FN-miljökongresser ger inte något omedelbart hopp om förändring även om de alla har gett en bra grund att arbeta vidare ifrån! När skall politikerna vakna och våga något?

Sven-Olle Olsson

Fil dr, zoofysiolog, tidigare Preses, numera hederspreses och grundare av Skåneländska Gastronomiska Akademien.

 

 

Vad äter vi om 20 år?

Högre matpriser, miljömässiga aspekter och en växande befolkning kan betyda att vi tvingas ta fram annan mat i framtiden, enligt BBC News Magazine. I England förväntas priset på kött fördubblas inom 5 till 7 år. Kött kan bli en lyxvara och kommer då att förändra vår mathållning. Så vad kommer vi då att äta som ersättning? Framtidsforskarna har tagit fram några scenarier.

Insekter

Insekter har ett mycket högt näringsvärde och innehåller mycket protein. Insekter konsumerar nästan inget vatten, kostar betydligt mindre än köttboskap att föda upp och man uppskattar att det finns 1 400 arter som är ätbara för människan.

 

Den holländska regeringen har nyligen satsat 1 miljon Euro till forskning för insektsuppfödning. Man tror att gräshoppor och syrsor kan bli en ingrediens i framtidens hamburgare. Många befolkningsgrupper äter idag insekter. Gräshoppor och larver är populärt i Afrika, getingar är en delikatess i Japan och syrsor är vanligt på tallriken i Thailand.

Odlat kött

Holländarna forskar kring provrörskött också känt som odlat kött. De odlar strimlor av muskelvävnad, genom att använda stamceller från kor och hoppas kunna presentera den första test-hamburgaren senare i år. Forskarna menar att det är effektivt och ett miljövänligt sätt att producera kött på.

Alger och tång

Tång är den växt som växer snabbast på jorden. Det finns över 10 000 arter och idag äts det 145 olika arter av röd, grön och brun tång runt om i världen. Odling av alger och tång förekommer idag i Medelhavet, Asien och i Japan finns mycket stora odlingar. Forskarna menar att man kan ersätta salt i bröd, förädlad mat, såser och ost med granuler av tång.

Back to the start – bästa reklamfilm i Cannes

Reklamfilmen ”Back to the start” från det amerikanska företaget Chipotle fick i år Grand Prix statyn för bästa reklamfilm. Chipotle är känd för sin mexikanska fast foodmat, men har under de senaste åren ändrat sina inköpsrutiner och värdesätter mer hur mat produceras. Idag har de fokus på en uthållig matproduktion och det är det man önskar bli uppmärksammad på i denna film.

Filmen har sex miljoner visningar på Youtube.

Odla biologisk mångfald

För att rädda den biologiska mångfalden, måste vi äta den. Det är en del av Slow Foods filosofi. Sedan jordbrukets begynnelse, för 10 000 år sedan, har den genetiska variationen ständigt förbättrats och effekterna av ett naturligt urval, har gett oss en global genetisk mångfald av växter, grödor och landraser.

De genetiska resurserna, som länge ansetts som ett arv till mänskligheten, hotas nu av utradering. De senaste sex åren har varje månad ett djur försvunnit för alltid. I ett land har 75 % av växterna, som tagit tusentals år att utveckla, försvunnit. Denna förlust av biologisk mångfald beror till stor del på nuvarande intensiva odlings- och produktionsmetoder. Som prioriterar produktiva grödor, växter och djur och som till slut leder till en standardisering.

I dagsläget är det 14 grödor och djurraser som ger 80 % av all mat som äts på vår jord. Att bevara och skydda alla andra grödor, växter och djurarter handlar om matsäkerhet.
Denna mångfald kan fredas i gen- och fröbanker och i botaniska trädgårdar. Den största samlingen finns på Svalbard, där över 60 000 fröer ligger säkra i valv under isen.

 

Men konservering är ingen ultimat lösning, då alla växtarter och landraser överlever bättre, genom ständig anpassning och utveckling, där de får spela ut sin fulla roll.
Slow Food främjar odling av genetisk mångfald och uppfödning av gamla lantraser hos jordbrukare. Slow Food uppmuntrar konsumenten att återupptäcka alla de glömda arterna och äta dem. På så vis kan de fortsätta att existera och gå i arv till kommande generationer.

Grollegrund blir marint naturreservat

Artrika Grollegrund i Öresund kommer att bli marint naturreservat. Området ligger utanför Domsten och Hittarp, strax norr om Helsingborg och är 1 600 hektar stort. Det finns en rad olika miljöer vid Grollegrund, ett stort stenrev, grunda bottnar och djup ner mot 50 meter.

Grollegrund skapar förutsättningar som reproduktionslokal för viktiga bestånd av torsk, skrubba, rödspätta, stenbit, sill och den för Öresund unika småfläckiga rödhajen. Ett naturreservat är det starkaste skydd en naturmiljö kan få, efter nationalpark och nationalstadspark som beslutas av regeringen. Knähaken utanför Råå är redan naturreservat och det finns många fler områden i Öresund som är unika, och som bevarar den mångfald av fisk och andra arter som finns i sundet.

Glädjande nog är det främst den danska sidan, som kommer med förslag på att göra hela Öresund till en marin nationalpark.

Matens pris

Matens pris i Sveriges Radio P1 med journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman fick 2011 Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande. Matens pris tar upp saker som fiskodling i Sverige, paprikaodling i Holland, den odlade pangasiusfisken i Vietnam och de gigantiska soyabönodlingarna i Brasilien som besprutas med mycket giftiga kemikalier.

Klicka på länken nedan. Programmet rekommenderas.

Matens pris SR P1