Nygammal spannmål lovar gott för framtiden

Enligt USA:s jordbruksdepartement står spannmål för mer än hälften av alla kalorier som konsumeras av jordens befolkning. Men de senaste decennierna har spannmålsodlingen reducerats till ett fåtal varianter. Vete har som exempel över 200 000 sorter, men nu odlas bara några få genetiska linjer. Ett beroende av ett litet antal slags grödor har visat sig bli problematisk, med stigande livsmedelspriser, klimatförändringar och hälsoaspekter som följd.

Nourishing the Planet har lyft fram fem grödor som inte är så kända, men som är lovande alternativ.

Amaranth

 

Amaranth var en gång hos Aztekerna i central och Sydamerika lika viktig som majs och bönor. Men har sedan dess nästan försvunnit. Plantan har vackra blommor och stora gröna löv, den är tålig och kan överleva i torra förhållanden. Den är mycket näringsrik, med mycket fibrer och protein samt innehåller den viktiga aminosyran Lysine.

 

 

 

Dista ris

Riset med sin ljus rosa färg, upptäcktes på Madagaskar först år 2000 och har lokalt blivit mycket populär. Riset är synnerligen vitaminrikt och skördarna är mycket goda. Alaotra Lake Dista Rice är ett Slow Food Presidium.

Freekeh (Farik)

Freekeh är en vetesort som skördas omogen, soltorkas och som därefter rostas. Den är mycket näringsrik, med fibrer, protein, kalcium och järn. Den är vanlig i Libanon och Slow Food Beirut har satt igång ett program för att återuppta odlingen av denna vetesort.

 

Röd Fifevete

Ursprunget är okänt men det började med att en bonde i Glasgow skickade några frö till sin vän i Ontario, Kanada. Vetet växer nu runt hela Kanada och är utmärkt anpassat till ett kallt klimat. Red Fife ger goda skördar utan input av kemikalier och dess smak har blivit mycket populär bland bagare och anses som ett perfekt vete till surdegsbröd.

Fingerhirs

Hirsens ursprung är Etiopien och Uganda. Fingerhirs odlas runt hela världen och är en av de mest näringsrika grödorna på vår jord. Hirs innehåller mycket stärkelse, järn och proteiner.
Hirs klarar torka och är motståndskraftig mot röta och insekter. Vid skörd är den arbetsintensiv, men efterfrågan är stor och den säljs för dubbelt pris jämfört med majs och durra.

Med den enorma biologiska mångfald som finns på vår jord, finns det ingen anledning att i dyra laboratorier experimentera med GMO. De naturliga grödorna finns redan, perfekt anpassade med stor potential.

Handlar du ekologiskt eller köper du ”green washing”?

Allt fler konsumenter väljer livsmedel som odlats utan bekämpningsmedel, utan konstgödsel och som är rättvisemärkt. År 2011 uppgick försäljningen till över 9 miljarder i Sverige. Ett problem som uppstått för konsumenten är att det finns företag som håller på med ”green washing”, det vill säga utger sig för att vara miljömedvetna, men som inte alltid är det och passar då på att utnyttja de fördelar som finns genom att sätta ett högre pris på produkten.

Det finns en mängd märkningar på livsmedelsprodukter idag. Vi försöker här bena ut dem. Från och med juli 2010 är det gröna lövet EU:s logotype för ekologiskt jordbruk. Det gröna lövet innebär följande:

  • Användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel ersätts med andra åtgärder.
  • Varierad växtföljd som ett effektivt utnyttjande av platsgivna resurser.
  • Antibiotika till djur används endast restriktivt. Om djuret får läkemedel förlängs karenstiden innan djuret slaktas.
  • Djur ska ha möjlighet att vistas utomhus och få utlopp för sitt naturliga beteende, samt ska utfodras med ekologiskt foder.
  • GMO Genetiskt modifierade organismer eller bestrålning får inte användas.

I Sverige finns det kända Krav-märket, en ekologisk märkning som kan ställa högre krav än EU:s gröna löv. Tyvärr upplever många mindre odlare och producenter, som i grunden är ekologiska, att det är för dyrt att certifiera sig.

 

Privata märkningar är tillåtna, men följande märkningar följer inte EU:s regelverk och får däför inte märkas ekologiska, eller organic, ecological, biological etc.

 

Rainforest Alliance

 

 

 

Svenskt sigill garanterar att produkten är svensk och att den kan spåras tillbaka till den gård den producerats. Man tillåter inte genmodifierade produkter, ej heller till djurfoder. Svenskt sigill.

 

 

Nyckelhålet är Livsmedelsverkets logotype och hjälper dig som konsument att hitta hälsosamma alternativ när du köper mat eller går på restaurang.

 

Varumärken som inte ger någon garanti för att livsmedlet faktiskt är ekologiskt är följande. Observera är produkten Krav-märkt gäller garantin och många gånger är produkterna ekologiska, men det finns ingen garanti, trots lockande varumärken.
Garant (Axfood), I Love eco (ICA) och Änglamark (Coop).

 

 

Vidare får produkter från jakt eller fiske inte heller märkas som ekologiska. Även om de i flesta fall faktiskt är det.

 

 

Fairtrademärkta produkter skapar förutsättningar för odlare och arbetare i utvecklingsländer att förbättra sina arbets-, löne-, och levnadsvillkor.
Men Fairtrade är ingen garanti för att produkterna är ekologiska.

 

Aktion mot slöseri av livsmedel

Slow Food Tyskland och några andra organisationer har nyligen i Berlin och Stuttgart arrangerat en aktion ”Teller statt Tonne” mot slöseriet av mat i landet. Uppemot 40 % av all mat som säljs i Tyskland kastas och det blir cirka 15 miljoner ton per år. Man menar att det är en absurd situation, när armod och svält är så stor på andra platser på vår jord.
Man kommer i städerna servera en stor middag på kastad och utsorterad mat, med utgånget bäst före datum. Läs mer på www.slowfood.de

Anna Olsson – bördig från Tyringe – skriver i sin kokbok från 1913 följande tillägg:

”Arbetet med denna kokbok har även till uppgift att meddela anvisningar, huru man av överblivna maträtter och rester kan anrätta enkla men smakliga smårätter, som anbefallas särskilt till frukosträtter.
Under nuvarande förhållanden känner varje husmoder det helt säkert som sin plikt att iakttaga den största sparsamhet och tillvarataga allt, som kan användas, så att ingenting må förfaras”.

Glida in på en räkmacka

Här på västkusten kan man ibland glida in på en räkmacka, njuta och ha det lite lätt. Och vilken god klassisk frukost det kan bli, med vitt rost- eller surdegsbröd, rejält med stora färska räkor, egengjord majonnäs, ägg från frigående höns, en fräsch sallad, ekocitron, svartpeppar och en dillkvist på topp. En härlig start på dagen.

De flesta räkor fångas i Nordost-atlanten, kokas med skal på båten, fryses och fraktas till Danmark. Närmare 2 500 ton säljs årligen till grossister, restauranger och livsmedelsbutiker.
Men innan dess måste de skalas.
I de nordiska länderna slutade man att skala räkor kring 1995. Grossisterna menar att det finns inga anläggningar idag i Sverige som klarar av att skala räkor på ett effektivt sätt. Därför skickar man de frysta räkorna till länder som Tunisien, Marocko, Polen och Lettland för att handskalas. Den åksjuka räkan färdas i värsta fall med lastbil ner till Genua i Italien. Därefter med båt till Tunisien, där räkorna tinas och handskalas av tusentals flinka kvinnliga fingrar. Räkorna läggs i en lake och kyls för vidaretransport till norra Europa. En resa på 400 mil.

Det känns bättre att glida in på en räkmacka gjord på färska oskalade räkor.