Sugen på odlat kött?

I Dagens Nyheters nätupplaga kunde man idag läsa om forskarnas framsteg med odlat kött. Det fungerar på så sätt att man odlar fram muskelceller i en näringslösning och helt enkelt tillverkar artificiellt kött. Forskarna menar att man då undviker dilemman som att uppfödning av köttdjur skapar miljöproblem. Den som en del anser, oetiska aspekten i att föda upp djur, försvinner också. Och så tror man, som många gånger tidigare, att denna forskning kan klara framtidens livsmedelsförsörjning.

 

Det första konstgjorda köttet tror forskarna blir färs och om tio år kan de möjligen skapa en filé. I USA är redan en prissumma satt till de vetenskapare som kan trolla fram en odlad kyckling till nästa år.

Bon appétit.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/odlat-kott-kan-minska-miljoproblem

Mat för hjärnan

Mat påverkar din hjärna
Din hjärna är kroppens hungrigaste organ. I vuxen ålder väger den bara 2 procent av din kroppsvikt men förbrukar 20 procent av din energi. Den kräver 8-10 gånger mer glukos (sockerarter) och syre än övriga organ. Om du vill att hjärnan skall arbeta effektivt vid inlärning och när du arbetar, är det viktigt att tänka på vad du stoppar i dig och att du motionerar för att öka syrehalten i hjärnan.

Fisk, nötter och olja ger näring till dina hjärnceller
Ät fisk och nötter i din diet. Fiskolja och vegetabilisk olja – från växter spelar en viktig roll, som näring åt hjärnans miljarder stödceller (gliaceller). Dessa förser dina nervceller med näring och producerar myelin. Fett från vegetabiliska oljor och nötter reparerar myelinet. Detta ämne isolerar nervbanorna (axonerna), som sänder information till andra celler och andra delar av din kropp. Ju bättre isolering – myelin desto snabbare skickas informationen.

Lecitin
Lecitin är en viktig beståndsdel i hjärnan och totalt 30 % av hjärnans torrvikt består av just detta ämne. Lecitin förbättrar cirkulationen i kroppen, stärker kapillärväggarna och bildar ett ämne i hjärnan som har en positiv inverkan på minnesförmågan. Dessutom löser det upp fetter och sänker kolesterolhalten. Höga halter av lecitin finns i jordnötter, solrosfrön, sojabönor, lever, fullkornsmjöl, äggula, vetegroddar, avokado, oliver och fisk.

Glukos, kalk och kalium
Hjärnan har ett konstant behov av t.ex. glukos, kalk och kalium. Var och en av dina hundra miljarder nervceller har ca en miljon kalkpumpar, som överför alla meddelanden i hjärnan. Kalk och kalium förser pumparna med energi. Kalk finns i nästan all mat.

Brist på kalium minskar de elektriska strömmarna i hjärnan
Om du minskar ditt intag av kalium minskas de elektriska strömmarna i din hjärna samt mängden information som hjärnan kan ta emot. Om du exempelvis skulle minska ditt kaliumintag mycket drastiskt löper du risk att drabbas av anorexia, illamående, kräkningar och yrsel.

Kalium finns det gott om i frukt och grönsaker
Färsk frukt är rik på kalium och glukos. Speciellt mycket kalium finns i apelsiner, aprikoser avokado, bananer, meloner, nektariner och persikor. Kalium finns också i grönsaker som potatis, tomater, pumpor, jordärtskockor, baljväxter samt i fullkorn, nötter och frön.

Järnbrist minskar förmågan till uppmärksamhet
Järnbrist minskar förmågan till uppmärksamhet, kan fördröja förmågan att förstå och tänka logiskt, minska inlärnings- och minnesförmågan och påverka dina prestationer. Speciellt järnrika grönsaker är spenat, nässlor, gröna kålsorter, mangold, purjolök och gröna ärtor. Höga halter av järn finns också i magert kött, inälvsmat, sardiner och äggulor.

I USA har man börjat studera sambandet mellan en diet som innehåller mycket fett och lite grönsaker och våldsbenägenhet. Helt klart är att chips och feta såser slammar igen hjärnan medan grönsaker och fiskprotein får hjärnan att må bra. Det gäller att äta rätt sorts mat så att hjärnan får rätt byggstenar. Rätt mat kan öka motivation, koncentration, förbättra minnet och kanske till och med minska takten på hjärnans åldrande. Vår kropp vinner på att vi äter balanserat.

Annette Nilsson
Styrelseledamot och tidigare ordförande i Slow Food Skåne

Skånsk mat då och nu

Det berättas att vid 1800-talets mitt kunde en fest- eller bröllopsmåltid komponeras på följande sätt ute på Landskronaslätten. Middagen inleddes med bruna bönor, kokt skinka, saltat rökt fårkött och rullekorv. Den kunde också börja med soppa kokt på oxkött och fett fläsk. Sedan kom oxkött med pepparrotssås och hönsstek på samma tallrik. Därefter lutfisk med flottig sås, som följdes av gåsstek och ju fetare steken var desto bättre. Slutligen serverades förningarna som bestod av risgröt och kakor. Risgröten var så fast att den skars med kniv i någorlunda kubiska stycken. Kakorna var stora sockerkakor, klenäter eller granna spettkakor. Till detta dracks det öl och åtskilliga glas brännvin, vilket antagligen behövdes till denna svulstiga måltid.

 

Idag smakar och ser den skånska maten annorlunda ut. Svenskarna är ett resande folk och öppna för nya influenser. Det mångkulturella samhället har gett oss thailändsk, libanesisk, italiensk, fransk och japansk mat. Kinarestauranger, pizzerior ses i överflöd och fastfoodhamburgare serveras i en aldrig sinande ström.

 

Men vart tog den skånska husmanskosten vägen? Slår man upp lunchguiden i lokaltidningen är det som väntat si och så. Pasta, norskodlad lax, importerad kyckling i massor av rätter, moussaka och tacos. Men glädjande nog finns också klassiska rätter som kåldolmar, stekt sill med rårörda lingon, helstekt skrubba, Wallenbergare och rimmad oxbringa med pepparrotssås. Dunkers matsal erbjuder en meny med skånska råvaror, gris från Österlen, kyckling från Fridshill, Eslövskalv och fisk från säkra bestånd. En menyidé som många uppskattar, inte minst turister. En tysk, fransk eller italiensk turist vill knappast äta det som är typiskt för deras länder. De vill smaka skånsk och nordisk mat.

Man önskar ibland att det skånska köket hade samma ovilja att förändra sig som det italienska köket, som aldrig låtit sig inspireras av utländska influenser. Här har snabbmat, hialösa rationaliseringar och tekniska nymodigheter sällan något att hämta.
I Italien finns en känsla för bra råvaror, enkelhet och tålamod i matlagningen. Det finns också i Skåne, men behöver tas fram och profileras mer.

 

 

 

Glida in på en räkmacka

Här på västkusten kan man ibland glida in på en räkmacka, njuta och ha det lite lätt. Och vilken god klassisk frukost det kan bli, med vitt rost- eller surdegsbröd, rejält med stora färska räkor, egengjord majonnäs, ägg från frigående höns, en fräsch sallad, ekocitron, svartpeppar och en dillkvist på topp. En härlig start på dagen.

De flesta räkor fångas i Nordost-atlanten, kokas med skal på båten, fryses och fraktas till Danmark. Närmare 2 500 ton säljs årligen till grossister, restauranger och livsmedelsbutiker.
Men innan dess måste de skalas.
I de nordiska länderna slutade man att skala räkor kring 1995. Grossisterna menar att det finns inga anläggningar idag i Sverige som klarar av att skala räkor på ett effektivt sätt. Därför skickar man de frysta räkorna till länder som Tunisien, Marocko, Polen och Lettland för att handskalas. Den åksjuka räkan färdas i värsta fall med lastbil ner till Genua i Italien. Därefter med båt till Tunisien, där räkorna tinas och handskalas av tusentals flinka kvinnliga fingrar. Räkorna läggs i en lake och kyls för vidaretransport till norra Europa. En resa på 400 mil.

Det känns bättre att glida in på en räkmacka gjord på färska oskalade räkor.