Skånes landskapsfisk är akut hotad

I början av 1900-talet kunde man landa hundratals ton ål varje år längs Skånes sydkust, mellan Falsterbo och Simrishamn. Hanöbukten norr om Simrishamn betraktas fortfarande som det bästa ålavattnet runt Skånes kust och här finns fortfarande ålagillen kvar. Ål finns även i Öresund utanför den danska och skånska kusten, samt runt vackra ön Ven.

Ålen som en gång hade en stor ekonomisk, social och matkulturell betydelse för Skåne håller idag på att tyna bort. Forskare uppskattar ett bortfall på 99 % av glasål sedan 1970.

Orsakerna är flera. Ett omfattande överfiske av glasål i länder som Portugal, Spanien och Frankrike, där glasålen är en delikatess, påverkar mycket. Ändå samlas miljontals små glasyngel i den stora bukten Severn, i syd-västra England varje år. Härifrån hämtas glasålen till ålodling och till utsättning i skånska vattendrag med flyg. Men hur ska ålen hitta tillbaks till Sargassohavet, när den blivit flygsjuk och tappat positionen mellan England och Skåne?

Den ål som undkommer och hittar till svenska vatten riskerar att hamna i mindre vattenkraftsturbiner i Halland, Skåne och Blekinge, ofta av ringa betydelse för energiförsörjning. Och ålen klarar inte att ta sig upp för laxtrappor. Ålen är inte ensam om att vara rödlistad. Nedan följer en tragisk lista på fler utrotningshotade fiskarter.

Bergtunga, Hälleflundra, Vildfångad lax, Tropiska räkor, Rödtunga, Rödspätta, Svärdfisk, Blåfenad tonfisk och Torsk.

Aktion mot slöseri av livsmedel

Slow Food Tyskland och några andra organisationer har nyligen i Berlin och Stuttgart arrangerat en aktion ”Teller statt Tonne” mot slöseriet av mat i landet. Uppemot 40 % av all mat som säljs i Tyskland kastas och det blir cirka 15 miljoner ton per år. Man menar att det är en absurd situation, när armod och svält är så stor på andra platser på vår jord.
Man kommer i städerna servera en stor middag på kastad och utsorterad mat, med utgånget bäst före datum. Läs mer på www.slowfood.de

Anna Olsson – bördig från Tyringe – skriver i sin kokbok från 1913 följande tillägg:

”Arbetet med denna kokbok har även till uppgift att meddela anvisningar, huru man av överblivna maträtter och rester kan anrätta enkla men smakliga smårätter, som anbefallas särskilt till frukosträtter.
Under nuvarande förhållanden känner varje husmoder det helt säkert som sin plikt att iakttaga den största sparsamhet och tillvarataga allt, som kan användas, så att ingenting må förfaras”.

Vitkål och Coleslaw

Det är osäkert var och när den första vitkålen såg dagens ljus. Redan i det antika Grekland tillhörde kål läkeväxterna. Att den var vanlig hos romarna vet vi. Cato den äldre (234 – 149 f.Kr.), som var en romersk författare och senator prisade denna grönsak för sina medicinska egenskaper med att säga: ”Det är kålen som överträffar alla andra grönsaker.”

Den odlade kålen kommer från en grönskande planta som kallas vild senap – havets kål eller vildkål och har sitt ursprung runt Medelhavets kust. Julius Caesar förde både den röda och den vita huvudkålen med sig på sina härjningståg i nordvästra Europa. Kålen spreds snabbt och vid slutet av 1500-talet fanns det minst 15 olika namngivna sorter.

Den vanligaste typen av köksträdgård i vårt land under medeltiden var kål-gården, på danska kaalgaard. Här odlades inte bara kål och rovor utan också morötter, lök, ärter, bönor och kryddor.

Möjligheten att förädla och förvara den som surkål har räddat många undan bristsjukdomar och svält. Surkålen kom troligen först till östra Europa med Djingis Khan. I Asien har man sedan urminnes tider använt syrning och inläggning som metoder för att spara grönsaker. Så påståendet att den Kinesiska muren byggdes med hjälp av surkål är förmodligen ingen överdrift.

Coleslaw med äpple
En härligt krispig och krämig sallad god till grillat kött, fågel eller till kryddiga stekta korvar.
4 personer 

Ingredienser
4 dl fin strimlad vitkål
1 litet syrligt äpple
1/4 strimlad rödlök
1 liten riven morot
1-2 tsk dijonsenap
1 dl crème fraiche
3 msk majonnäs
Några stora droppar Canesirap eller flytande honung
Salt och peppar efter smak

Riv kål, lök, morot och äpple och blanda ner dijonsenap, crème fraiche och majonnäs. Krydda med sirap/honung, salt och gärna svartpeppar efter smak. Låt stå kallt några timmar eller gärna över natten för att mogna.

Text och recept Annette Nilsson

Köpenhamns nya spisekammer

Torvehallarna tätt på Nørreport station öppnade nyligen till köpenhamnarnas stora förtjusning. Israels plads har historiskt varit en plats där doften av fisk, färskt kött, ost, bröd, kryddor, nymalt kaffe och grönsaker blandats mellan kvarteren. Nu har man byggt två stora glashallar på 2 400 kvadratmeter där man hittar ett jättestort utbud av matvaror som inte finns i stadens alla Supermarkets. Ett initiativ som även skulle fungera i några av Skånes städer.

Läs mer på Berlingske

http://www.b.dk/nationalt/koebenhavnere-stroemmer-til-torvehallerne

 

Visa större karta