Kostråden – Vem ska man tro på?

Det finns de som menar att dietdiskussionen utmynnat i ett kostrådskrig. På ena sidan finns de som värnar om kolhydrater, mat som har låg fetthalt och med kostråd som stöds av Livsmedelsverket. Medan andra sidan förespråkar rejält fet mat och rikligt med kött, LCHF ”Low carbohydrate high fat”. Så vem ska man tro på?

Följer man den så kallade Atkinsdieten LCHF, innebär det att man går ned i vikt. Det har fått till följd att försäljningen av smör, vispgrädde, crème fraiche ökat med över 20 procent. Köttproducenterna jublar och bacon har blivit en storsäljare och försäljningen av nöt-, griskött, kyckling och lamm ökar kraftigt. Noterbart är att Danmark nyligen införde en ”fettskatt” på denna typ av produkter, för att sänka kolesterolvärdet för danskar, då man anser att fet mat ger hjärt- och kärlsjukdomar.

Var och en får tro på sin diet, men en omväxlande kost är ju godast och det mest naturliga.

Debatten fortsätter på Sydsvenskan den 1 mars.

Dunderhonung

Många har vetat länge att honung är en naturmedicin som kan bota, och långsamt börjar forskare nu förstå vad de antibakteriella egenskaperna är. Pollen och nektar från bin, en jäsning som bildar mjölksyrabakterier, som i sin tur bildar över 200 olika ämnen och substanser uppmanar till forskning.

All honung har positiv inverkan och den antibakteriella effekten kopplas mest till opastöriserad honung och bovete-honung har i tidigare studier lyfts fram som särskilt hälsosam. På Nya Zeeland växer Manukaträdets blommor vars nektar visat sig särskilt effektiv och honungen ses nu som ett komplement till traditionell antibiotika.

 

Förutom druv- och fruktsocker innehåller honung proteiner, enzymer, vitaminer, mineralämnen samt doft och smakämnen. Men redan vid 40 grader börjar enzymerna och de bakteriehämmande ämnena att förstöras och vid 70 grader har de förstörts.

 

10 000 djur i Skåne drabbade av salmonella

Den 7 februari drabbades över tiotusen djur av salmonella i Skåne. Från Kristianstad rapporterar TT att en grisfarm måste avliva 2 000 grisar på grund av att salmonella upptäckts i besättningen. Jordbruksverket beslutar att alla grisar måste avlivas. Samma dag hittas salmonella på en gård utanför Ängelholm och där måste 8 400 värphöns avlivas.

Det visar att stora djurbesättningar på en gård är oerhört sårbara, kan bli en katastrof för uppfödare och som konsument kanske man ska fundera över, att köpa alltför billigt kött av gris- och kyckling.

Det finns många mindre uppfödare i Skåne som föder upp både gris och kyckling med stor smak, och bra foder, där djuren har utrymme för ett naturligt beteende och får vistas utomhus. Då uppstår sällan dessa problem.

 

Handlar du ekologiskt eller köper du ”green washing”?

Allt fler konsumenter väljer livsmedel som odlats utan bekämpningsmedel, utan konstgödsel och som är rättvisemärkt. År 2011 uppgick försäljningen till över 9 miljarder i Sverige. Ett problem som uppstått för konsumenten är att det finns företag som håller på med ”green washing”, det vill säga utger sig för att vara miljömedvetna, men som inte alltid är det och passar då på att utnyttja de fördelar som finns genom att sätta ett högre pris på produkten.

Det finns en mängd märkningar på livsmedelsprodukter idag. Vi försöker här bena ut dem. Från och med juli 2010 är det gröna lövet EU:s logotype för ekologiskt jordbruk. Det gröna lövet innebär följande:

  • Användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel ersätts med andra åtgärder.
  • Varierad växtföljd som ett effektivt utnyttjande av platsgivna resurser.
  • Antibiotika till djur används endast restriktivt. Om djuret får läkemedel förlängs karenstiden innan djuret slaktas.
  • Djur ska ha möjlighet att vistas utomhus och få utlopp för sitt naturliga beteende, samt ska utfodras med ekologiskt foder.
  • GMO Genetiskt modifierade organismer eller bestrålning får inte användas.

I Sverige finns det kända Krav-märket, en ekologisk märkning som kan ställa högre krav än EU:s gröna löv. Tyvärr upplever många mindre odlare och producenter, som i grunden är ekologiska, att det är för dyrt att certifiera sig.

 

Privata märkningar är tillåtna, men följande märkningar följer inte EU:s regelverk och får däför inte märkas ekologiska, eller organic, ecological, biological etc.

 

Rainforest Alliance

 

 

 

Svenskt sigill garanterar att produkten är svensk och att den kan spåras tillbaka till den gård den producerats. Man tillåter inte genmodifierade produkter, ej heller till djurfoder. Svenskt sigill.

 

 

Nyckelhålet är Livsmedelsverkets logotype och hjälper dig som konsument att hitta hälsosamma alternativ när du köper mat eller går på restaurang.

 

Varumärken som inte ger någon garanti för att livsmedlet faktiskt är ekologiskt är följande. Observera är produkten Krav-märkt gäller garantin och många gånger är produkterna ekologiska, men det finns ingen garanti, trots lockande varumärken.
Garant (Axfood), I Love eco (ICA) och Änglamark (Coop).

 

 

Vidare får produkter från jakt eller fiske inte heller märkas som ekologiska. Även om de i flesta fall faktiskt är det.

 

 

Fairtrademärkta produkter skapar förutsättningar för odlare och arbetare i utvecklingsländer att förbättra sina arbets-, löne-, och levnadsvillkor.
Men Fairtrade är ingen garanti för att produkterna är ekologiska.