GMO – nej tack

Genetiskt modifierade organismer

Genmodifiering är en teknik som ändrar arvsmassan i en växt eller ett djur. Man kan ändra en organisms egenskaper genom att sätta in nya gener eller genom att förhindra att gamla gener kommer till uttryck. Gentekniken gör det möjligt att överföra gener och egenskaper, mellan olika djur och olika växter, som inte kan korsas på naturlig väg.

Slow Foods grundare och ordförande Carlo Petrini har ställt upp ett antal skäl till varför vi ska säga nej tack till GMO.

  • Föroreningar
    En säker odling av GMO-grödor är omöjlig. Man kan inte begränsa ytan på de fält där det odlas GMO. Följden blir en korsbefruktning till de grödor som odlas ekologiskt eller konventionellt.
  • Frihet och oberoende
    GMO-grödor i öppna fält kommer för alltid att ändra kvaliteten på grödor och tar bort friheten att välja vad vi vill äta. Odlarnas roll begränsas. De har tidigare haft möjlighet att förbättra och själv välja deras utsäde. GMO-grödorna ägs av multiinternationella företag som odlare måste vända sig till vid varje ny säsong. Det är också förbjudet för odlare att försöka förbättra utsädet utan att betala dyra avgifter.
  • Ekonomi och kultur
    GMO-produkter har ingen historisk eller kulturell koppling till det lokala området. I exempelvis Italien, är en betydande del av jordbruket och ekonomin kring mat baserad på en identitet och en variation av lokala produkter. Genom att introducera anonyma produkter, utan historia försvagas ett system som är nära förknippat med turism.
  • Biologisk mångfald
    GMO-grödor utarmar den biologiska mångfalden därför att de kräver stora odlingsytor och en intensiv monokultur. Att endast odla en slags majs innebär en förlust av smaker och kunskap.
  • Eko-kompatibilitet
    Forskningen kring GMO har hittills fokuserats på två slags ”fördelar”. Resistens mot en majsparasit (the corn borer) och resistens mot ett kemiskt bekämpningsmedel (glyfosyfat). Anhängare till GMO menar att det reducerar användningen av bekämpningsmedel. Men det enda sättet att få bukt med majsparasiten är att återinföra växelbruk. Och gör man en växt immun mot bekämpningsmedel, innebär det bara ett mer fritt användande av kemikalier.
  • Försiktighet
    Under de 30 år GMO har funnits, har forskningen i jordbrukssektorn endast handlat om några grödor. Majs, raps, sojaböna, sockerbeta och nu även potatis. I själva verket har inte grödorna svarat an på modifieringen särskilt bra och vetenskapen är fortfarande rudimentär och delvis chansartad. Vi skulle vilja se ett mer försiktigt och varsamt agerande.
  • Framsteg
    GMO-forskningen är ett resultat av ett närsynt och ytligt sätt att försöka nå framsteg. Det småskaliga lantbrukets roll i att skydda lokal åkermark, försvaret av landskapen och kampen mot global uppvärmning är självklara saker för många konsumenter, regeringar och forskare. I stället för att följa marknadssignaler, borde modern forskning stödja ett uthålligt jordbruk och dess behov.
  • Hunger
    FN anser att familjejordbruk är den bästa metoden i att försörja människor och undvika svält. Men de multiinternationella företagen har lovat att GMO kommer att föda världen och avlägsna svält och hungersnöd. Men sedan man började marknadsföra GMO för 15 år sedan, har antalet hungrande och svältande människor i världen bara ökat. Precis som vinsterna i de företag som producerar GMO-grödor.
    I länder som Argentina och Brasilien har GMO-sojabönor svept bort viktiga grödor som potatis, majs, vete och hirs på vilken den dagliga dieten baseras.
Följande länders regeringar har sagt nej tack till GMO:
Frankrike, Tyskland, Österrike, Polen, Norge, Grekland,
Luxemburg, Ungern, Italien och Schweiz.

3 reaktion på “GMO – nej tack

  1. From 2015 Nederländerna , Japan och Kina säger också Nej till GMO, Södra Autralien, Austria , Bulgarien , Irland, Maderia, Peru, Nya Zeeland,Ryssland uppgifter jag fått på Internet. även en stat i USA Oregon säger också Nej till GMO

    Hälsningar
    Annemarie Gunilla Wouda

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *