Odla biologisk mångfald

Postat av
Svara

För att rädda den biologiska mångfalden, måste vi äta den. Det är en del av Slow Foods filosofi. Sedan jordbrukets begynnelse, för 10 000 år sedan, har den genetiska variationen ständigt förbättrats och effekterna av ett naturligt urval, har gett oss en global genetisk mångfald av växter, grödor och landraser.

De genetiska resurserna, som länge ansetts som ett arv till mänskligheten, hotas nu av utradering. De senaste sex åren har varje månad ett djur försvunnit för alltid. I ett land har 75 % av växterna, som tagit tusentals år att utveckla, försvunnit. Denna förlust av biologisk mångfald beror till stor del på nuvarande intensiva odlings- och produktionsmetoder. Som prioriterar produktiva grödor, växter och djur och som till slut leder till en standardisering.

I dagsläget är det 14 grödor och djurraser som ger 80 % av all mat som äts på vår jord. Att bevara och skydda alla andra grödor, växter och djurarter handlar om matsäkerhet.
Denna mångfald kan fredas i gen- och fröbanker och i botaniska trädgårdar. Den största samlingen finns på Svalbard, där över 60 000 fröer ligger säkra i valv under isen.

 

Men konservering är ingen ultimat lösning, då alla växtarter och landraser överlever bättre, genom ständig anpassning och utveckling, där de får spela ut sin fulla roll.
Slow Food främjar odling av genetisk mångfald och uppfödning av gamla lantraser hos jordbrukare. Slow Food uppmuntrar konsumenten att återupptäcka alla de glömda arterna och äta dem. På så vis kan de fortsätta att existera och gå i arv till kommande generationer.

Bilder från 10-års jubileet på Fredriksdal

Postat av
Svara

Cirka 250 – 300 personer kom till Fredriksdals Museer och Trädgårdar denna dag, som efter en mulen inledning blev strålande vacker och varm. Till den tipsrunda vi gjorde deltog 90 personer.

 

Här fick alla barn och vuxna smaka och lukta på alla grundsmakerna. Dessutom delade vi ut gratis glass. Rabarberglass, myntaglass, rosglass med flera sorters glass komponerade av Jan Hedh.

 

 

Under SVT:s Sydnytts bevakning utser Jan Hedh vinnaren i rabarberpajtävlingen Maj Ekstrand.

 

 

 

Jan Hedh och Bengt Danebring delar ut Slow Food diplom till Kulla Lamm, Otto Ramsay och Anna Andersson. Övriga uppfödare som blev diplomerade var Bjäre Rödkulla, David och Lina Lindegren.

 

På Fredriksdal odlas över 20 olika sorters rabarber och här fick alla besökare smaka på variationen av smaker som finns i rabarber.

 

 

Diplom får också Sven-Olle R Olsson tidigare preses och nu hedersledamot i Skåneländska Gastronomiska Akademien för hans stora insatser inom Skånsk matkultur.

Slow Food Skåne 10 år

Postat av
Svara

Välkomna till Slow Food Skånes 10-års jubileum på Fredriksdals Museer och Trädgårdar i Helsingborg söndagen den 13 maj. Vi har bjudit in medlemmar, före detta medlemmar och Slowfoodmedlemmar från Danmark, Norge, Sverige, Tyskland samt press och media. Programmet blir som följer,

Vi inbjuder alla att baka sin favoritpaj på rabarber. Kom med den kl. 13. I juryn sitter bl.a. den kände skånske konditor- och dessertmästaren Jan Hedh. Jan ställer krav att smör ska ingå i pajdegen och vaniljsåsen ska vara gjord på äkta vanilj. Prisutdelning sker ca kl. 15 i samband med Slow Foods diplomering av uppfödarna David och Lina Lindegren på Bjäre Rödkulla, Otto Ramsay och Anna Andersson på Kulla Lamm samt Sven-Olle R Olsson tidigare preses i Skåneländska Gastronomiska Akademien, för deras enastående arbete med djuruppfödning, skånsk mat och matkultur.

  • Alla barn får botanisera i sinnenas skafferi genom att dofta, smaka, känna och höra.
  • Vi provsmakar Jan Hedhs spännande glass med ätbara blommor.
  • Vi låter våra gommar känna variationer av nyskördade rabarber från Fredriksdals egna odlingar.
  • Vi lär oss hur vi ska blanda jord till ekologisk odling av Anders Olsson från Bäckdalens Handelsträdgård.
  • Vi har en Slow Food Tipsrunda inne på Fredriksdals Museum och Trädgårdar.
  • Vi passar på att beskåda våra sista skånska lantraser som fått tillökning i vår.
  • Under eftermiddagen lyssnar vi på korta föredrag om skånsk god-ren-rättvis mat.

Varmt välkomna till en eftermiddag (kl. 12 – 16) i sakta mak!

Som medlem eller före detta medlem är inträdet fritt, medan gäster får betala ordinarie pris. Du kommer när det passar dig och styrelsen kommer att vara i denna sköna oas från kl. 12.00
Middag och årsmöte blir vid 16.00 – 17.00 och priset för vårbuffén från Gastro är 300 kr/person och våra gäster betalar 400 kr. Pris för vin och dryck tillkommer.
Vi vill gärna ha din anmälan senast den 1 maj.

 

 

 

 

Vårens program hittar du här:

Program vår 2012

Grollegrund blir marint naturreservat

Postat av
Svara

Artrika Grollegrund i Öresund kommer att bli marint naturreservat. Området ligger utanför Domsten och Hittarp, strax norr om Helsingborg och är 1 600 hektar stort. Det finns en rad olika miljöer vid Grollegrund, ett stort stenrev, grunda bottnar och djup ner mot 50 meter.

Grollegrund skapar förutsättningar som reproduktionslokal för viktiga bestånd av torsk, skrubba, rödspätta, stenbit, sill och den för Öresund unika småfläckiga rödhajen. Ett naturreservat är det starkaste skydd en naturmiljö kan få, efter nationalpark och nationalstadspark som beslutas av regeringen. Knähaken utanför Råå är redan naturreservat och det finns många fler områden i Öresund som är unika, och som bevarar den mångfald av fisk och andra arter som finns i sundet.

Glädjande nog är det främst den danska sidan, som kommer med förslag på att göra hela Öresund till en marin nationalpark.

Matens pris

Postat av
Svara

Matens pris i Sveriges Radio P1 med journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman fick 2011 Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande. Matens pris tar upp saker som fiskodling i Sverige, paprikaodling i Holland, den odlade pangasiusfisken i Vietnam och de gigantiska soyabönodlingarna i Brasilien som besprutas med mycket giftiga kemikalier.

Klicka på länken nedan. Programmet rekommenderas.

Matens pris SR P1

Carlo Petrini besöker Finland

Postat av
Svara

Slow Foods grundare Carlo Petrini besökte Finland i veckan. Landet har nu 13 convivium och intresset för Slow Food är stort. Carlo höll ett tal i Helsingfors där han sa:
”Maten ska smaka bra, vi ska bevara ekosystemet och respektera jordbrukaren.”
”Att importera varor som kan odlas i eget land och låta pengarna styra matproduktionen, är rena rama galenskapen”.

Dagens överflöd av matprogram och recept kallar Petrini för matpornografi och han har svårt att förstå alla dieter. ”Våra förfäder skulle vrida sig i graven om de visste att vi lägger ner mer pengar på att gå ner i vikt än att äta”.

Läs hela artikeln här på Hufvudstadsbladet.

Nygammal spannmål lovar gott för framtiden

Postat av
Svara

Enligt USA:s jordbruksdepartement står spannmål för mer än hälften av alla kalorier som konsumeras av jordens befolkning. Men de senaste decennierna har spannmålsodlingen reducerats till ett fåtal varianter. Vete har som exempel över 200 000 sorter, men nu odlas bara några få genetiska linjer. Ett beroende av ett litet antal slags grödor har visat sig bli problematisk, med stigande livsmedelspriser, klimatförändringar och hälsoaspekter som följd.

Nourishing the Planet har lyft fram fem grödor som inte är så kända, men som är lovande alternativ.

Amaranth

 

Amaranth var en gång hos Aztekerna i central och Sydamerika lika viktig som majs och bönor. Men har sedan dess nästan försvunnit. Plantan har vackra blommor och stora gröna löv, den är tålig och kan överleva i torra förhållanden. Den är mycket näringsrik, med mycket fibrer och protein samt innehåller den viktiga aminosyran Lysine.

 

 

 

Dista ris

Riset med sin ljus rosa färg, upptäcktes på Madagaskar först år 2000 och har lokalt blivit mycket populär. Riset är synnerligen vitaminrikt och skördarna är mycket goda. Alaotra Lake Dista Rice är ett Slow Food Presidium.

Freekeh (Farik)

Freekeh är en vetesort som skördas omogen, soltorkas och som därefter rostas. Den är mycket näringsrik, med fibrer, protein, kalcium och järn. Den är vanlig i Libanon och Slow Food Beirut har satt igång ett program för att återuppta odlingen av denna vetesort.

 

Röd Fifevete

Ursprunget är okänt men det började med att en bonde i Glasgow skickade några frö till sin vän i Ontario, Kanada. Vetet växer nu runt hela Kanada och är utmärkt anpassat till ett kallt klimat. Red Fife ger goda skördar utan input av kemikalier och dess smak har blivit mycket populär bland bagare och anses som ett perfekt vete till surdegsbröd.

Fingerhirs

Hirsens ursprung är Etiopien och Uganda. Fingerhirs odlas runt hela världen och är en av de mest näringsrika grödorna på vår jord. Hirs innehåller mycket stärkelse, järn och proteiner.
Hirs klarar torka och är motståndskraftig mot röta och insekter. Vid skörd är den arbetsintensiv, men efterfrågan är stor och den säljs för dubbelt pris jämfört med majs och durra.

Med den enorma biologiska mångfald som finns på vår jord, finns det ingen anledning att i dyra laboratorier experimentera med GMO. De naturliga grödorna finns redan, perfekt anpassade med stor potential.

Kostråden – Vem ska man tro på?

Postat av
Svara

Det finns de som menar att dietdiskussionen utmynnat i ett kostrådskrig. På ena sidan finns de som värnar om kolhydrater, mat som har låg fetthalt och med kostråd som stöds av Livsmedelsverket. Medan andra sidan förespråkar rejält fet mat och rikligt med kött, LCHF ”Low carbohydrate high fat”. Så vem ska man tro på?

Följer man den så kallade Atkinsdieten LCHF, innebär det att man går ned i vikt. Det har fått till följd att försäljningen av smör, vispgrädde, crème fraiche ökat med över 20 procent. Köttproducenterna jublar och bacon har blivit en storsäljare och försäljningen av nöt-, griskött, kyckling och lamm ökar kraftigt. Noterbart är att Danmark nyligen införde en ”fettskatt” på denna typ av produkter, för att sänka kolesterolvärdet för danskar, då man anser att fet mat ger hjärt- och kärlsjukdomar.

Var och en får tro på sin diet, men en omväxlande kost är ju godast och det mest naturliga.

Debatten fortsätter på Sydsvenskan den 1 mars.

Dunderhonung

Postat av
Svara

Många har vetat länge att honung är en naturmedicin som kan bota, och långsamt börjar forskare nu förstå vad de antibakteriella egenskaperna är. Pollen och nektar från bin, en jäsning som bildar mjölksyrabakterier, som i sin tur bildar över 200 olika ämnen och substanser uppmanar till forskning.

All honung har positiv inverkan och den antibakteriella effekten kopplas mest till opastöriserad honung och bovete-honung har i tidigare studier lyfts fram som särskilt hälsosam. På Nya Zeeland växer Manukaträdets blommor vars nektar visat sig särskilt effektiv och honungen ses nu som ett komplement till traditionell antibiotika.

 

Förutom druv- och fruktsocker innehåller honung proteiner, enzymer, vitaminer, mineralämnen samt doft och smakämnen. Men redan vid 40 grader börjar enzymerna och de bakteriehämmande ämnena att förstöras och vid 70 grader har de förstörts.

 

10 000 djur i Skåne drabbade av salmonella

Postat av
Svara

Den 7 februari drabbades över tiotusen djur av salmonella i Skåne. Från Kristianstad rapporterar TT att en grisfarm måste avliva 2 000 grisar på grund av att salmonella upptäckts i besättningen. Jordbruksverket beslutar att alla grisar måste avlivas. Samma dag hittas salmonella på en gård utanför Ängelholm och där måste 8 400 värphöns avlivas.

Det visar att stora djurbesättningar på en gård är oerhört sårbara, kan bli en katastrof för uppfödare och som konsument kanske man ska fundera över, att köpa alltför billigt kött av gris- och kyckling.

Det finns många mindre uppfödare i Skåne som föder upp både gris och kyckling med stor smak, och bra foder, där djuren har utrymme för ett naturligt beteende och får vistas utomhus. Då uppstår sällan dessa problem.

 

Handlar du ekologiskt eller köper du ”green washing”?

Postat av
Svara

Allt fler konsumenter väljer livsmedel som odlats utan bekämpningsmedel, utan konstgödsel och som är rättvisemärkt. År 2011 uppgick försäljningen till över 9 miljarder i Sverige. Ett problem som uppstått för konsumenten är att det finns företag som håller på med ”green washing”, det vill säga utger sig för att vara miljömedvetna, men som inte alltid är det och passar då på att utnyttja de fördelar som finns genom att sätta ett högre pris på produkten.

Det finns en mängd märkningar på livsmedelsprodukter idag. Vi försöker här bena ut dem. Från och med juli 2010 är det gröna lövet EU:s logotype för ekologiskt jordbruk. Det gröna lövet innebär följande:

  • Användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel ersätts med andra åtgärder.
  • Varierad växtföljd som ett effektivt utnyttjande av platsgivna resurser.
  • Antibiotika till djur används endast restriktivt. Om djuret får läkemedel förlängs karenstiden innan djuret slaktas.
  • Djur ska ha möjlighet att vistas utomhus och få utlopp för sitt naturliga beteende, samt ska utfodras med ekologiskt foder.
  • GMO Genetiskt modifierade organismer eller bestrålning får inte användas.

I Sverige finns det kända Krav-märket, en ekologisk märkning som kan ställa högre krav än EU:s gröna löv. Tyvärr upplever många mindre odlare och producenter, som i grunden är ekologiska, att det är för dyrt att certifiera sig.

 

Privata märkningar är tillåtna, men följande märkningar följer inte EU:s regelverk och får däför inte märkas ekologiska, eller organic, ecological, biological etc.

 

Rainforest Alliance

 

 

 

Svenskt sigill garanterar att produkten är svensk och att den kan spåras tillbaka till den gård den producerats. Man tillåter inte genmodifierade produkter, ej heller till djurfoder. Svenskt sigill.

 

 

Nyckelhålet är Livsmedelsverkets logotype och hjälper dig som konsument att hitta hälsosamma alternativ när du köper mat eller går på restaurang.

 

Varumärken som inte ger någon garanti för att livsmedlet faktiskt är ekologiskt är följande. Observera är produkten Krav-märkt gäller garantin och många gånger är produkterna ekologiska, men det finns ingen garanti, trots lockande varumärken.
Garant (Axfood), I Love eco (ICA) och Änglamark (Coop).

 

 

Vidare får produkter från jakt eller fiske inte heller märkas som ekologiska. Även om de i flesta fall faktiskt är det.

 

 

Fairtrademärkta produkter skapar förutsättningar för odlare och arbetare i utvecklingsländer att förbättra sina arbets-, löne-, och levnadsvillkor.
Men Fairtrade är ingen garanti för att produkterna är ekologiska.